Ghost?

Igår tackade jag nej till att hänga med till The Tivoli o äta osv. Kände bara inte för att gå ut...

Istället tog jag mig en kvällspromenad. Lämpligt nog började det regna när jag var 30 min hemmifrån. Jag hade dock mina lurar med underbar musik i öronen så jag hörde inte regnet. De flimmra bara lite härligt framför mina ögon och skorna blev tyngre. Hon där Fritzel tjejen som satt inlåst en massa år i ett skyddsrum sa ju att det hon saknade mest var att känna regnet mot sin kind. Jag har tänkt på det flera gånger sedan, hur underbart är det egentligen inte med regn? Det passar bara inte in i den sociala världen att gå omkring med blöta kläder och ruffsigt hår. Jag njöt allså av min promenad igår och gick en omväg hem.

Ikväll är det fest hos Jessica. Jag är rätt jäkla pepp faktiskt. Hoppas att fler är sugna på att ta några öl i solen före.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0